Meny
Festplatsen låg mittemot Skävesunds herrgård i den stora engelska parken. När vi kommer fram i 1950-talet var denna festplats den till ytan största i bygden och också den mest välbesökta. Liksom de flesta andra festerna i bygden kom Skävesundsfesten att pågå i två dagar, lördag och söndag. Denna fest arrangerades en gång om året, oftast helgen före midsommar. Men låt oss ta det hela från början.
Den 2 december 1923 bildades Glanshammars-Rinkabys avdelning av Jordbrukarnas Ungdomsförbund – J.U.F. Ett ursprungligt syfte med J. U. F. var att samla svensk jordbrukarungdom och motverka flykten från landsbygden. Den första styrelsen bestod av Ordf. Georg Nordqvist Glanshammar, Edvin Nilsson Kolja, Signe Sandberg Valsta, Harry Larsson Biverud, Gustav Eriksson Harsta, Helny Karlsson Valsta och Erik Jansson i Kolja.
År 1924. På medlemsmöte den 9 april, ca halvåret efter att föreningen bildats, beslutar man att anordna en sommarfest med en kommitté bestående av följande personer: Bertil Karlsson, Erik Berggren, Erik Petterson, Alvar Liljedal, Ingeborg Ryding, Elsa Karlsson och Gerda Nilsson och med Karl Karlsson, Bengt Eriksson och Gustav Eriksson som ersättare i kommittén, På följande möte den 24 maj förstärkte man festkommittén med Signe Sandberg, Falny Karlsson, Karin Carlstedt, Ingrid Andersson, Signe Gustafsson, Karl Eriksson, Karl Karlsson, Axel Nordkvist, Petrus Nilsson och Ingemar Ryding
På mötet den 9 juni redogjorde föreningens kassör för hembygdsfestens ekonomiska resultat. Nettobehållningen uppgick till 480 kr, vilket ansågs mycket gott.
År 1925. Vid möte den 9 maj meddelade sommarfestkommittén att årets fest skulle hållas vid Skävesund den 18-19 juli och innehålla föredrag, musik, lek, folkdanser och servering av kaffe och läskedryck.
För denna fest finns specificerade inkomster och utgifter enligt följande;
Utgifter: Annonser 27:15 kr, trycksaker 23:52 kr, sång 50 kr, musik 207 kr, föredrag 45 kr, folkdanslag 42 kr, biltransporter 40 kr, konditoriet 278:96 kr, läskedrycker 228:40 kr, kaffeservering 281:61 kr, telegram och telefon 8:50 kr, fjärdingsman 10 kr, landsfiskalen 2:50 kr, kaffekokning och städning 25 kr, diverse 59:37 kr. Tillhopa 1329:01 kr
Inkomster: konditoriet 388:22 kr, läskedrycker 270:50 kr, kaffeservering 399:09 kr, inträdesbiljetter 547 kr. Tillhopa 1604:81 kr och därmed en vinst på 275 kr och 80 öre.
För organiseringen av festen fick kommittén kritik, med udden riktad mot valet av festhelg. Festkommittén försvarade sig med att föredragshållarna, landshövdingen över Hallands län greve Mörner och folkskoleinspektören J. Garpe från Västerås, endast kunde komma helgen den 18-19 juli. Man beklagade att detta innebar att man fick” strida mot en hejdlös konkurrens. Vi vilja endast peka på här i orten existerande nöjesetablissement och den vid samma tidpunkt pågående stora skyttefesten vid Rynninge i St. Mellösa. ”
Den festplats, som vi veterligen var igång lokalt under denna tid, var den vid Löre dansbana.
År 1926. På medlemsmöte den 19 maj tillsattes en kommitté på 20 personer för att ordna med sommarfesten vid Skävesund. Nettobehållningen på detta års fest blev 1.218 kr och 20 öre meddelade kassören på medlemsmöte den 21 juli. Detta år hade man uppenbarligen inte lika stor konkurrens.
År 1928. Den 12 maj beslutade föreningen att hålla den traditionella sommarfesten den 16-17 juni och styrelsen fick i uppdrag att utforma programmet. Ordföranden meddelade att han till festen ordnat statsministern, tillika ordförande för Frisinnade Folkpartiet, Carl Gustaf Ekman som talare. Om detta verkligen kom till stånd framgår inte på ett säkert sätt i protokollen.
År 1929. Den 25 maj bestämmer föreningen att årets Skävesundsfest skall gå av stapeln den 15-16 juni. J.U.F:s ordförande meddelar att han som huvudtalare lyckats förvärva Ekmans efterträdare statsministern och Högerns ordförande Arvid Lindman. På festen uppträdde vidare den kända bygdemålsberättarinnan Delsbostintan, Ida Garen. Man tillsatte en kommitté på ca 60 personer för att organisera försäljning av allt från kaffe över tobaksvaror till karameller. Kommittén skulle också ombesörja reklam för festen och handha inträdet samt idrottstävlingarna. Festen gav föreningen en inkomst på 2 019 kr och 15 öre.
År 1930. Den 16 februari beslutas att Skävesundsfesten skall gå av stapeln den 14-15 juni. Söndagsprogrammet var enligt följande: Huvudtalare folkskoleinspektören herr Brant från Hedemora som talade över ämnet Vår hembygd och vårt fosterland. Högtidstalet hölls av landshövding Hasselrot. Livregementets grenadjärers musikkår spelade. Folkdanslaget Unga Viljor från Örebro visade folkdans. Bygdemålshistorier framfördes av Gustaf Gustafsson från Nedergårda. Man hade också idrottstävling i form av stafettlöpning över 3000 meter för femmannalag. När det nedan i programmen talas om idrottstävlingar torde det bl a menas denna Skävesundsstafett. Inträdet på söndagen var 1 kr för äldre och 50 öre för barn. Till lördagskvällens dans kostade det 35 öre att få tillträde. För att organisera festen med försäljning av varor, dansbiljetter och sköta inträdet m. m. var 83 av J.U.F:s medlemmar engagerade. En ny befattning som nu dyker upp är den som parkeringschef. Årets ekonomiska behållning blev 2 341 kr och 14 öre. Av Glanshammars kommunalfullmäktige blev föreningen befriad från nöjesskatt detta år. Enligt annons för festen i Närkes Allehanda den 12 juni gick det bussar från Slottsgatan 9 i Örebro till festplatsen. På lördagen kl 19.00 och på söndagen kl 12.00. Hur långt fram i tiden dessa bussar gick ut till festplatsen vet vi inte, men framme i 1960-talet står inget om bussar då J.U.F. annonserar om festen i Närkes Allehanda. Troligt är att bussarna inte behövdes när besökarna blev alltmer motorburna framme i efterkrigstid.
År 1931. Skävesundsfesten skjuts detta år fram till den 20-21 juni, då det passade föredragshållaren Ragnar Häggholm från Kalmar bättre. Inträdet bestäms detta år till 50 öre på lördagen och 1 kr på söndagen. J.U.F:s medlemmar betalar halva priser. Föreningen köper in nytt kaffeporslin till festen. Festens intäkter stannade vid 1 500 kr.
I augusti samma år har J.U.F två friluftsfester ihop med Glanshammars IF på idrottsföreningens festplats vid Skölvboslätt.
År 1932. Detta års program redovisas inte i protokollen, men Skävesundsfest var det. Föreningen beslutade att lördagens inträde skulle vara 50 för äldre och 25 öre för barn över 12 år. På söndagen kostade det 75 öre för äldre samt 50 öre för barn över 12 år och medlemmar. Barn under 12 år gick in gratis båda dagarna. Detta år arbetade 81 av föreningens medlemmar med att genomföra festens arrangemang. Dessa fick fritt inträde, kaffe och fri dans för besväret. Festens olika arrangemang som krävde personal var kaffe, kaffebiljettsförsäljare, dansbiljettsförsäljare, biljettupptagare vid dansbanan, försäljning av karameller, konditorivaror, smörgåsar och läskedrycker. Vidare behövdes inträdesvakter, annons och reklampersonal, inköpspersonal samt festchefer. Årets ekonomiska behållning blev 652 kr och 1 öre. Detta år blev festplatsen försedd med en biljettkiosk som kostade 37 kr och 47 öre i material och arbetskostnad.
År 1933. Skävesundsfesten hålls detta år den 10-11 juni. På lördagen var det uppträdande av Grönköpingsgymnasterna och dans på kvällen. Inträdet bestämdes till 35 öre. På söndagen höll Ebbe Liberath föredrag, det var sång av Allmänna sången från Örebro, gymnastikuppvisning av Arbetarnas kvinnliga elittrupper och stafettlöpning. Inträdet var 75 öre för äldre och 50 öre för barn över 10 år. Försäljning och arrangemang som föregående år. Man beslutade att ha nattvakter på festplatsen natten mellan lördag och söndag. Årets behållning var 1 544 kr och 3 öre. I ett helsidesreportage i NA den 27 november detta år presenteras JUF:s tioåriga verksamhet. Där påstås att publikrekordet på Skävesundsfesten skulle vara 5000 personer. Det framgår inte vilket år det skulle ha varit och vi får nog ta den siffran med en nypa salt. Det visar ändå att festen blivit en stor publik framgång för JUF. En framgång som den natursköna platsen i den engelska parken säkerligen bidragit till.
År 1934. Festen hålls den 16-17 juni. På lördagen var det sång av Sven Lööv, folklekar och dans. På kvällen dansades det till Bergslagspojkarna. Inträdet var 35 öre.
På söndagen var det musik av Livregementets grenadjärs musikkår, föredrag av rektor Kersén, Viks folkhögskola, över ämnet Ungdomen och samtiden, folkdansuppvisning, bygdemålshistoria, folklekar och dans samt stafett. Inträdet var 75 öre och 50 öre för medlemmar.Det behövdes ca 115 medlemmar till inträdesvakter, försäljning av läskedrycker, karameller. Till dansbiljettsäljare, dansbiljettupptagare, försäljning av smörgås och konditorivaror, kaffeservering, kaffebiljetter. Vidare till festchef, reklamchef, programförsäljare och till beredskap. De arbetande medlemmarna utrustades med festmärke vilket berättigade dem till fritt inträde, kaffe och fri dans. Den ekonomiska vinsten blev 1 384 kr detta år.
År 1935. Festen hålls den 15 – 16 juni. På lördagen var det solosång av Josef Lööv och dansmusik av Runes kapell från Arboga på kvällen. Inträde var 35 öre.
På söndagen inleddes festligheterna kl 15,30 med högtidstal av komminister Åkesson från Lerbäck, sedan föredrag av författaren Albert Viksten över ämnet Ungdomen och bygden, konsert av Kumla scouter, sång av Allmänna sången Örebro, gymnastikuppvisning av Godtemplarnas manliga elitavdelning och idrottstävlingar, Båda dagar folklekar och dans. Inträde på söndagen var 75 öre för vuxna och 50 öre för barn. De som arbetar på festen får fritt inträde, kaffe, 6 dansbiljetter och en läskedryck. Föreningen har vid årets slut 262 medlemmar. Detta års fest blev ett ekonomiskt bakslag då man gick back med 540 kr och 41 öre. Uppenbarligen var det på grund av ett regnoväder då man på hösten beslöt regnförsäkra festen. Under dessa år var det hos försäkringsbolaget Göta Veritas som man tecknade denna regnförsäkring. Skävesundsfesten var sedan, enligt våra informanter, regnförsäkrade så länge festen fanns. Framme i 50-talet gick det till så att en representant för försäkringsbolaget kom ca två timmar innan festen inleddes och ställde ut en regnmätare. Hur många millimeter regn det skulle komma för att försäkringen skulle falla ut förtäljer inte historien.
År 1936. Årets Skävesundsfest hålls den 13- 14 juni. På lördagen var det sång av Lars Markusson och dansmusik av Runes kapell från Arboga på kvällen.
Söndagens program framgår av programbladet här bredvid. De medlemmar som jobbar får 6 dansbiljetter och kaffe. Festen gav en nettobehållning på 2 108 kr
År 1937. Festen hålls den 12 – 13 juni. På lördagskvällen var det dans till Runes dansorkester. På söndagen musik av folkorkestern Lyran och föredrag av byråchef Arne Petterson, Stockholm. Vidare gymnastikuppvisning av Arbetarnas elitavdelning Örebro, sång av Örebro läns sångareförbund, som bestod av hela 300 män samt idrottstävlingar och dans. Medlemmar som jobbade på festen fick 6 dansbiljetter och kaffe för besväret. Festen gav en nettobehållning på 2 234 kr.
År 1938. J.U.F – avdelningen har detta år 330 medlemmar. Skävesundsfesten hålls den 11-12 juni. På lördagskvällen var det dans till The Stokes dansorkester. På söndag uppträdde folkorkestern Lyran, det var sång av Kumla manskör, hälsningstal av föreningens ordförande fjärdingsman Erik Jansson från Kolja, föredrag av rektor Petrus Engvall, Fornby om Ungdomen och jorden, uppträdande av Delsbostintan, folkdansuppträdande av Unga viljor från Örebro samt idrottstävlingar och dans. Arbetande medlemmar fick detta år fritt inträde, 6 dansbiljetter och kaffe. Festens nettobehållning var 1 436, 92 kr.
År 1939. Festen hålls den 10 -11 juni.
Festen besöks av ungdomar från Nordiska ungdomsveckan som varit förlagd till Svartå och får sin avslutning på festen.
På lördagen började festligheterna kl 20.30 med dans till The Stars dansorkester.
På söndag var det musik av Kungl. Livregementets grenadjärers musikkår, sång av Örebro körsällskap, hälsningstal av föreningens ordförande Erik Jansson, högtidstal av rektor Einar Odhner från Fellingsbro folkhögskola, föredrag av rektor Jens Marinus Jensen från Brödrups folkhögskola i Danmark över ämnet Ungdomen och auktoritet. Skävesundsstafetten genomfördes liksom en gymnastikuppvisning av Arbetarnas elitavdelning. Sång och folkdanser framfördes av den Lettiska ungdomsgruppen. Inträde på lördagen 50 öre och på söndagen 1 kr. Medlemmar som arbetar med arrangemanget fick fritt inträde, kaffe och fri dans. Nettobehållningen blev 545 kr och 14 öre.
Detta var sista gången på sju år, med ett undantag, som J.U.F anordnade fest vid Skävesund. En trolig orsak var att Skävesund fungerade som förläggning för inkallade värnpliktiga under II Världskriget.
År 1940 höll man istället en fest ihop med Glanshammars IF, G.I.F., på Skölvboslätt samt en midsommarfest i Glanshammars Bygdegård.
År 1941. Fest i Glanshammars Bygdegård på lördagen för midsommar, samt en högsommarfest vid Skölvboslätt ihop med Glanshammars IF. Då höll kyrkoherde Åkesson från Hallsberg föredrag över ämnet; ”Från fäder har det kommit till söner skall det gå.” Den kände sångaren Bertil Boo från Askersund uppträdde och föreningens medlemmar genomförde teateruppvisning. Att J.U.F har arrangemang ihop med G.I.F föll sig naturligt. Glanshammars IF:s ursprung finns att söka i en idrottskommitté inom J.U.F som 1928 bildade den självständiga Glanshammars Idrottsförening.
År 1942. Högsommarfest med basar arrangerades på Skölvboslätts festplats ihop med G.I.F.
År 1943. J.U.F står för inträdesbiljettförsäljningen då Örebro Läns distrikt av JUF anordnar fest vid Myrö den 5-6 juni och med den socialdemokratiska finansministern Ernst Wigforss som talare. För sången stod Örebro läns körförbund och det var flaggparad av Hemvärnet. Till denna fest byggdes en dansbana vid Myrö bekostad av J.U.F. K.W. Karlsson i Götavi stod för leveransen av 18 st 5×5 tums balkar och 3 tofter bräder från sitt sågverk till ett pris av tillhopa 106 kr och 19 öre.
En högsommarfest hölls också den 7-8 augusti med basarliknande program vid Myrö hage. För den finns en ekonomisk tablå författad av kassören Erik Jansson i Kolja bevarad. Vid sidan av dansbanan med dansbiljettförsäljning hade man skjutbana, pilkastning och tombola. Man sålde dricka, varm korv och hade kaffeservering. De tre poliserna som bevakade festen kostade arrangörerna 34 kr 50 öre styck för utfört arbete. Ordningsvakten Rune Karlsson fick nöja sig med 20 kr i ersättning. Dansmusiken stod för den största kostnaden på 292 kr. Festen gav ändå J.U.F – avdelningen en nettobehållning på 310 kr och 63 öre.
Att det inte bara var J.U.F. som hade fest vid Myrö framgår av J.U.F:s kassaböcker. Under andra hälften av 1930-talet hyr Myrö arbetarklubb dansbanan av J.U.F. för att ha dans vid Myrö. Problemet med festplatsen vid Myrö är att det ibland står Myrö Hage och ibland bara festplatsen vid Myrö. Om det var samma plats undandrar sig vår kunskap. Festplatsen vid Myrö hage skall enligt muntliga uppgifter ha legat något hundratal meter öster om nerfarten till Myrö, i anslutning till den gamla vägbank som där kan ses i skogen söder om dagens gamla Arbogaväg.
År 1944. I kompanjonskap med Örebro Läns Distrikt av J.U.F. anordnas en sommarfest vid Skävesund den 10-11 juni. Glanshammar- Rinkaby J.U.F – avdelning står bl a för försäljningen av inträdesbiljetter. Agronomen Erik Orebäck från Stockholm höll föredrag och arbetarnas kvinnliga elitgymnaster höll uppvisning. En sommarfest hålls den 17-18 juni vid Myrö. Redan den 29 -30 juni hålls nästa fest vid Myrö. Upplägget är snarlikt det vid Skävesund med personal för inträde, tombola, pilkastning, dansbana, dansbiljettförsäljning, läskedrycker, skjutbana och en reservkommitté. Fritt inträde och fem dansbiljetter för de medlemmar som jobbar.
År 1945. Sommarfest vid Myrö hage den 16-17 juni med upplägg enligt ovan. Föreningen har 315 medlemmar och är Sveriges största J.U.F. avdelning.
År 1946. Sedvanlig sommarfest vid Myrö den 27-28 juli.
År 1947. Den sedvanliga sommarfesten hålls vid Myrö den 7-8 juni detta år.
År 1948. Detta år hålls återigen fest vid Skävesund och då den 7-8 augusti.
År 1949. Skävesundsfesten hålls den 18-19 juni. Inträdet höjs på lördagen till 1 kr och på söndagen till 1 kr och 50 öre för äldre och 50 öre för barn. Föreningen inköper virke för att rusta upp dansbanan. Glanshammars IF;s årsberättelse för detta år meddelar följande nyhet; Skävesundsstafetten, den gamla anrika stafettlöpningen i Glanshammar, återupplivades i samband med JUF:s hembygdsfest. Liksom förr blev den en publiksuccé med prisutdelning av hedersordf. Simon Larsson. Vi deltog med tre, lag som placerade sig 4, 7 och 8. Det betyder att när det ovan och nedan talas om idrottstävlingar vid Skävesundsfesten torde det bl a menas just denna stafett. Stafetten startade vid den södra flygeln vid herrgården, gick runt Valsta och hade målgång vid herrgårdens ladugård. Stafetten hade fem sträckor, alla olika långa, och där den längsta sträckan var 1.500 meter. Stafettens hela längs var 3000 meter. Vid sidan om G.I.F:s tre lag ställde år 1949 Fjugesta och Kvistbro J.U.F- avdelning upp med var sitt lag. Karlslunds IF och IF Start ställde upp med två lag var. Vann gjorde Starts lag I på tiden 7 minuter och 29,9 sekunder. Enligt muntlig uppgift från Henry Pettersson, Silverforsen, Glanshammar så var det J.U.F. som startade denna stafettradition. När den sedan växte till en regional tävling var G.I.F. som registrerad idrottsförening tvungen att gå in som arrangör enligt det centrala regelverket. Även om det inom J.U.F förekom en mångårig idrottsverksamhet så skedde det inom den egna sfären och man var aldrig registrerad inom Riksidrottsförbundet som idrottsförening. Denna Skävesundsstafett är ju något som våra muntliga informanter har berättat minnen om, men då är vi i tid framme en bit in i 50-talet.
Fortsättningsvis redovisas tyvärr inte programmet för Skävesundsfesterna i J.U.F;s protokollböcker så långt dessa är bevarade. Det vill säga fram till 1962. Att festen hålls framgår dock klart av annat arkivmaterial. Ett undantag vad gäller programredovisning är år 1952 då protokollen berättar att Sexans Gäng svarade för scenuppträdande och för dansmusiken på lördagskvällen. På söndagen hade man hornmusik, gymnastikuppvisning, föredrag, Skävesundsstafetten genomfördes samt skämttävlingar arrangerades.
Under 1954 års Skävesundsfest var det slutstrid om vandringspriset i stafetten. Striden stod mellan IF Start från Örebro och Glanshammar IF. Striden avgjordes på 1500 m sträckan där G.I.F. representant fick släppa på slutet och priset gick således till IF Start. G.I.F:s andralag ”… erövrade som vanligt den obligatoriska jumbotårtan.”
År 1955 bildades Glanshammars Folkdanslag inom J.U.F – avdelningen. Enligt ett reportage i Närkes Allahanda genomförde folkdanslaget en bejublad premiär på årets Skävesundsfest detta år. För musiken stod spelmanslaget från Lillkyrka bestående av Einar Olsson, Åke Lunnö och Anton Kernheim. Vidare framförde Tysslinge-Vintrosa J.U.F – avdelnings teateramatörer pjäsen Den gamla fårskinnspälsen. Festhelgen besöktes av drygt 1.500 personer trotts att söndagen bjöd på en del regnskurar.
De arrangemang man redovisar i protokollen och som skall ombesörjas av medlemmarna är under 1950-talet och fram till 1963 chokladhjul, varutombola och inträde. Så var vid 1956 års fest Lars Essén chef för chokladhjulet med Lea Larsson som vice chef. Ulla Hassel chefade över varutombolan med Marianne Björk som vicechef. Över inträdet var Göran Essén chef med Gunnar Norberg som vice. År 1956 beslöt man att nyanskaffa en av dansbanans fyra sektioner. Att den stora dansbanan var byggd i fyra sektioner berodde på att den, liksom de andra anläggningarna, plockades ner av medlemmarna efter varje fest och magasinerades till nästa år.
Från och med år 1958 fram till år 1963 finns en mängd kvittenser bevarade i JUF:s arkiv som gör att vi kan få en bra bild av organisationen av festen, vilka arrangemang som fanns och vilka uppträdanden som förekom.
År 1958 gick festen av stapeln den 7-8 juni. När vi kommer fram i sent 1950-tal är det inte så att allt arbete utförs ideellt av JUF:s medlemmar. Inför förberedelserna till festen 1958 så gjorde åtta manliga medlemmar sammanlagt 13 dagsverken. Varje dagsverke betalades med 20 kr. Dessa åtta plus ytterligare en hade även ställt sina traktorer till förfogande för att transportera materiel till festplatsen. Sammanlagt gjordes 7 vändor med materiel och varje vända betalades med 10 kr. Detta år tillverkade bröderna Börje och Bengt Eriksson i Tjugesta nya lemmar till den 1956 byggda dansbanan. Virket hämtades från sågverket vid Hagafors. Bröderna fick 40 kr för tillverkning och transport. Det var också hos bröderna Eriksson som dansbanan förvarades när den inte användes. De fick 25 kr årligen för detta.
Arrangörerna tog också lokala entreprenörer till hjälp. Så var det Larssons Elektriska från Glanshammar som stod för monteringen av ledningarna till den ström som behövdes på festplatsen. En del saker fick man dock rekvirera utifrån. Så hyrde man 1958 den 50 watts förstärkaranläggning som behövdes av G.E. Borg i Örebro. Från Örebro hyrdes också den presenning som behövdes för att vid regn täcka känslig utrustning. Hela festen var regnförsäkrad hos försäkringsbolaget Fylgia, Stockholm till en premie av 221 kr.
För bevakningen fodrades det fyra poliser på lördagen och två på söndagen. Till det skall läggas att en medlem i JUF gick brandvakt under festhelgen och fick 40 kr för det.
Föreningen organiserade chokladhjulet och varutombolan och inträdet. Men från detta år 1958 visare kvittenserna också att på söndagen såldes kaffeserveringen ut till Karl Öjst och tivoliverksamheten till Holger Pettersson, Hult Glanshammar till en sammanlagd summa av 950 kr.
Lördagsdansen 1958 svarade Bengt Swidéns orkester för och som vanligt började den kl 20.00. Söndagens begivenheter började som brukligt kl 15.00 med ett föredrag av kyrkoadjunkten och författaren Per Westerlund, Hovsta. JUF-avdelningens eget folkdanslag stod för folkdansen. Riksspelmannen Einar Olsson, Åsta Lillkyrka spelade folkmusik. Det var skämttävlingar under ledning av Gösta Gustafsson samt kabaré av Tysslinge-Vintrosa-amatörerna under ledning av Åke Axelsson. För dansmusiken svarade Bengt Swidéns orkester även på söndagskvällen.
År 1959 hölls årets fest den 13 och 14 juni.
Detta år redovisas att sju manliga medlemmar gjorde nio dagsverken och åtta vändor med sina traktorer för att iordningställa festplatsen. Larssons Elektriska stod för monteringen av ström på festplatsen även 1958. Detta år specificerat att det handlar om montering av ljus. Om dessa lyktor var kulörta framgår dock inte. Liksom tidigare var det föreningen som handhade inträdet, chokladhjulen och varutombolan. Varorna till den senare inköptes hos Br. Lindgrenas affär i Glanshammar. 200 artiklar köptes in och den vara som kostade mest i inköp och som vi kan förmoda var förstapris var en luftmadrass följd av en turistsäng. De 170 chokladaskarna som gick åt till chokladhjulen inköptes från Mazetti AB i Malmö.
Skävesundsfesten satsade ganska stort på att marknadsföra festen. Förutom annonsering i den största lokala tidningen Nerikes Allehanda lät man trycka 100 stycken affischer på den tidningens tryckeri. Dessa spreds inte bara i lokalsamhället utan också runt detsamma som t ex i Arboga och Örebro.
Även detta år såldes kaffeförsäljningsrättigheterna för helgen till Karl Öjst medan Holger Pettersson ställde upp sitt tivoli enbart på söndagen. På söndagen var det föredrag av Frithiof Wiegren. Det var musik av I 3:s musikkår och kabaré av Tysslinge-Vintrosa – amatörerna. Detta år under ledning av Carl-Olof Steen. Folkdanslaget svarade för musiken.
I denna tid fanns det en statlig nöjesskatt och föreningen fick göra en nöjesskattedeklaration. Skatten var baserad på inkomsterna från inträdet, vilket i deklarationen skulle specificeras. Av den framgår att var och en av de 1.043 vuxna besökarna betalade 3 kr i inträde på lördagskvällen. På söndagen betalade 73 barn 1 kr var i inträde medan 412 vuxna betalade 3 kr 50 öre var i inträde. Sammantaget fick föreningen officiellt in 4644 kr på inträdet och betalade 84 kr 68 öre i nöjesskatt till staten. Men i den interna redovisningen står att man fått in 5.093 kr och 80 öre i inträde. Ett exempel på lokal skatteflykt ? Måhända mer ett slarv i bokföringen då festen detta år gick med en vinst på 3.956 kr och 95 öre. I deklarationen skulle också anges syftet med den offentliga festen. I detta fall var det officiella syftet att ” Befrämja Ungdomens Fostran”.
År 1961. Från annons i Nerikes Allehanda den 6 juni: Festen hölls den 10-11 juni.
På lördagen spelade Bengt Swidéns orkester upp till dans mellan 20:00 och 01:00. Söndagen började med att Olaus Petri pojkmusikkår spelade kl 15:00. En halvtimme senare var det föredrag av prosten E. Esking. Kl 16:30 hade A.G.F:s kvinnliga elittrupp uppvisning följd av trollkarlen Mac Roys. Kl 19:00 var det gammaldans. Kl 20:00 började den moderna dansen till Bengt Swidéns orkester som spelade fram till 23:00. Båda dagarna var det fri dans och sedvanliga festarrangemang. Längst ner i annonsen står ” Besök Närkes vackraste festplats” . Med fri dans menas att man inte längre behövde köpa biljetter till varje enskild dans. Enligt en kvinnlig informant, som besökte festen under andra hälften av 50-talet och början på 60-talet, så förekom inte detta med dansbiljettsförsäljning under hennes tid. När det i annonsen står modern dans skall det ju ses i motsats till gammaldansen och inte som reklam för dans till ungdomens rockmusik. Den gode Bengt Swidén och hans orkester spelade inte den typen av musik.
År 1962. Från annons i Nerikes Allehanda den 13 juni: Festen hölls den 16-17 juni.
På lördagen dansades det till Olle Söderlunds 5-mannaorkester mellan 20:00 och 01:00.
Söndagen inleddes med konsert av Unga Örnars pojkmusikkår kl 15:00, följd av ett föredrag hållet av författaren Helmer Linderholm från Bångbro. Sedan spelade Wedervågs Teaterklubb Verner Aspenströms Snaran. En komedi i en akt. Efter det var det mästerskap i dragkamp. Kvällen avslutades som året innan med gammaldans följd av modern dans till Sven Eriks Trio fram till kl 23:00. Båda kvällarna var det fri dans och sedvanliga festarrangemang.
För festen 1963 finns ett Tillstånd att anordna offentlig nöjestillställning bevarad utfärdat av landsfiskalskontoret i Örebro. Karl-Erik Jansson i Björka står som ansvarig för denna offentliga hembygdsfest. Två polismän + fyra ordningsvakter skola tjänstgöra på lördagen samt tre ordningsvakter på söndagen, och bör uppgörelse härom träffas med förste Polisassistenten K.G. Junevall, Glanshammar,. Tillståndet är vidhängt en brasklapp där det meddelas att om inte polispersonal finns att tillgå skall sex ordningsvakter tjänstgöra på lördagen. Festen har tillstånd att anordna ett chokladhjul och två lotterier samt sedvanliga fästanordningar med försäljning av varm korv med senap och bröd ävensom läskedrycker och konfektyrer. Nymodigheten ketchup hade uppenbarligen inte ännu slagit igenom i vår bygd vid denna tid.
Efter detta år hittar vi inga fler annonser i Närkes Allehanda för Skävesundsfesten. Troligt är alltså att 1963 var sista året för den långa traditionen med fester i Skävesunds engelska park.
Det som lite skiljer Skävesundsfesten från de andra är den mer allvarliga sidan av söndagens festligheter. År 1925 hade man lyckats engagera landshövdingen över Hallands län, greve Mörner, som talare. År 1928 hade man rent av Sveriges statsminister Ekman som talare. Detta visar på den från början folkbildande ambitionen. En ambition som kan exemplifieras med några citat ur protokollen för år 1925; ” Lördagen var och förblev en det goda humörets och den mera uppsluppna glädjens dag, under det att söndagen ägnades åt allvaret och de lyftande tankarna. ” Det finns ju flera exempel på föredragshållare ovan. Så höll prosten E. Esking föredrag på 1961 års fest. Det dessa exempel på festprogram visar, är att man under festens historia höll kvar traditionen med talare över allvarligare ämnen. Även om den folkbildande tanken från 20-talet möjligen något hade fått stryka på foten när vi kommer fram i 1960-talet så fanns företeelsen kvar.
Till ytan var Skävesundsfesten som sagt den största i bygden. Dansbanan ca 15 X 15 meter stor, ungefär lika stor som stora salen i Bygdegården i Glanshammar. Väster om den kvarnsten, som finns kvar idag på åshöjden söder om herrgården fanns en talarstol. I anslutning fanns en särskild plats för musikkår och teater. Publiken satt på åssluttningen och såg ned på den som uppträdde och talade. En liten lokal variant av amfibieteater. Söder om kvarnstenen fanns staket som avgränsade festplatsen åt det hållet. Norrut gick staketet vid ladugården. Under efterkrigstid hade den fyra entréer, varav två var mot sjösidan. Det visar ju att många tog sig till festen över Hjälmarens böljor. Många kom vidare cyklandes från såväl Fellingsbro som Arboga. Framme i 50-talet ökade de bilburna besökarna och festplatsens parkering var anlagd på åkern söder om herrgården. Gravfälten söder om festplatsen var en populär tältplats för de som stannade över natten. Periodvis var det så många som tältade att man hade brandvakter på nätterna. En lyckad lördagsfest med bra väderlek kunde det under 50- och 60-talet vara så många som 1500 besökare. Söndagens mer familjebetonade program brukade locka ca 300-400 besökare.
Berättelser jag hört men ej upplevt: När JUF, jordbrukarnas ungdomsförbund, bildades i Glanshammar började man att anordna sommarfester vid Skävesund. Lördagskvällen vet jag inget om, men söndagens program var omfattande med bl.a. tal av någon ”prominent” person. Ett år i festernas första årtionde var Sveriges statsminister talare. Då var det lite uppståndelse på gården och jag har hört en hel del beskrivas av mina föräldrar. En annan episod som jag hört är att man hade lotteriförsäljning i ett stånd. Man lät huvudvinsterna hänga kvar till slutet, då man gjorde dragning på dem. När det var lite lotter kvar kom en man som inte kände till huvudvinsternas dragning. Han räknade ut att om han köpte alla lotter skulle det bli en god affär. Den händelsen sjöng man om på JUF:s nyårsrevy.
Mina egna minner från Skävesundsfesterna börjar åren runt 1945, då jag var 9 år. Före festen byggde man dansbana, satte upp stånd för lotterier, luftgevärsskytte, pilkastning, kaffeservering m.m. Man hade regnförsäkring för lördagskvällen, och två timmar före festens början kom en representant för försäkringsbolaget och ställde ut regnmätaren. Lördagens program bestod av, förutom aktiviteterna i stånden, dans mellan 19:00 och 24:00. Entréavgifterna såldes vid ladugården och ett grindhål söder om gården samt två ställen nere i skogen. En del försökte förstås att smita in gratis, så särskild uppmärksamhet fodrades av entréförsäljarna nere mot sjön. Många av besökarna tältade på åsen och några kom med båt. Söndagsprogrammat började kl 15:00 med musik av någon blåsorkester. Sedan följde föredrag. Några föredragshållare jag minns var rektorerna Odhner och Cedergren från Fellingsbro folkhögskola. Under alla år från början fram till 1960-talet blir det några stycken. Sedan blev det teater från bl.a. Tysslinge Vintrosa amatörteatersällskap med bl.a. Karl-Olov Steen och Åke Axelsson. Sedan startade en stafett då man sprang från nuvarande butiken och runt Valsta och med mål vid ladugården. Olika idrottsföreningar i länet deltog. Kl. 19:00 startade dansen.
Samtliga aktiviteter sköttes av föreningsmedlemmarna, med undantag av korvförsäljningen. Sålda entrébiljetter låg under 1950-talet runt 1200 st på lördagen och 300-400 st på söndagen, med variation beroende på väder och konkurrens av andra aktiviteter. Festerna var lördagen och söndagen före midsommar.
Förutom JUF-festerna förekom enstaka år en fest, som jag minns av högerpartiet och en centerpartiet. JUF var opolitisk förening.
Kvällarna efter festen revs man anläggningarna och städade, vilket var ett drygt arbete. Som barn var detta lika roligt att deltaga i som själva festen.
Någon gång under 1960-talet upphörde festerna. Det berodde på att tiderna förändrades och föreningsaktiviteterna i JUF, liksom i andra föreningar ändrade karaktär med färre aktiva som var beredda att ställa upp. Den motoraktiva ungdomen ökade också och stämningen på festerna blev en annan. Ett ”vittne” har berättat, att innan man åkte igenom entrén kröp så många som möjligt ner i bilkofferten och kom på det viset in utan att erlägga entréavgift.
Nedskrivet i all hast
Göran Essén
